Vid en studie av denna karaktär är det av stor vikt att lösa såväl grundläggande problem som att belysa mer komplexa förhållanden. Detta projekt har valt att fokusera på två huvudproblem kopplade till kronologi respektive funktion.
Utredning av de kronologiska förhållandena vid de tre undersökningsobjekten BackaMatsgården, Skinnerud och Backasätern samt för myrslåttern. Detta gäller frågor rörande genes, ödeläggelse och förändrat resurs- och markutnyttjande.
Hur uttrycks den vikingatida - tidigmedeltida högkonjunkturen i den lågtekniska järnframställningen i bebyggelselämningarna?
Vilka effekter får tillbakagången av denna produktion för bebyggelsen och eventuellt sätrarna?
Kan säterdriftens uppkomst relateras till denna tillbakagång för järnframställningen? Eller utgör systemet gård - säter en grundläggande struktur i ur agrar synpunkt marginella skogsområden?
Hur påverkas systemet gård - säter av etablering respektive ödeläggelse av en sekundär enhet som Skinnerud?
I vilken relation till säterdriften står utmarksslåttern, främst myrslåttern? Föregår den ena den andra, eller ingår myrslåttern i samma system som säterdriften?
Belysning av problematiken gård eller säter utifrån olika källmaterial.
Är det möjligt att utarbeta kriterier för att skilja och identifiera dessa olika funktioner? Kriterier för identifikation av sätrar har bl a föreslagits vara; förekomst av avfallshögar (eftersom gödsel ej behövs) och förekomst av ett sparsammare fyndmaterial än vid gårdarna (indikerande ett säsongsmässigt nyttjande). Andra kriterier, baserade på den historiskt-etnologiskt kända brukningsformen, skulle kunna vara:
underrepresentation av föremål kopplade till vinteraktiviteter, överrepresentation av kvinnoföremål, makrofossil från växter som brukats vid mejeribearbetning, vårstädning m m.
I vilken relation står de olika formerna av markanvändning på sätern respektive gården till varandra, och hur förändras de över tid?