Röjningsröseområden i Fryksdalen – | ||
 TillbakaStudiefältet Skogsvårdsorganisationens kulturmiljövårdsarbete Övergripande frågeställningar Metoder Genomförande Fornlämningsbilden i Fryksdalen Förväntade resultat Projektdeltagare Karta Litteratur och publikationer |
Studiefältet
Ett tidigare okänt förhistoriskt odlingslandskap i Syd- och Mellansverige har öppnat sig för arkeologisk forskning under de senaste tio åren: röjningsröseområden i områden som idag är skogsmark, och som under medeltid/efterreformatorisk tid ställvis utnyttjats för bete eller slåtter men inte för odling. I dessa områden ligger den fossila odlingsmarken förhållandevis ostörd och med bibehållen potential för naturvetenskaplig datering och för paleoekologiska studier (Gren 1997; Widgren 1997). Under revideringsinventeringen för den nya ekonomiska kartan uppmärksammades röjningsröseområden också i Värmlands län. Arealmässigt är de dock mindre än de småländska (se nedan). Lämningar av denna typ har undersökts i Småland och Västergötland och då daterats från brons/järnålder till medeltid (Jönsson, Pedersen, Tollin & Varenius 1991; Mascher 1992; Lagerås 1996). Enstaka boplatser utan synlig anläggning ovan jord har registrerats i Fryksdalen, men det saknas ännu fynd som skulle kunna datera dessa till brons- eller järnålder, trots att det finns många registrerade förhistoriska gravar översiktligt daterade till dessa perioder. Tillsammans med lokala och regionala pollendiagram förefaller odlingslämningarna vara vår bästa källa till kunskap om bosättning och resursutnyttjande under dessa perioder.  Skogsvårdsorganisationens kulturmiljövårdsarbete Skogsområdena i Värmlands län har varit i fokus för arkeologisk forskning endast under det senaste decenniet. Riksantikvarieämbetets revideringsinventering 1989-94 och Skogsvårdsstyrelsens i Värmland-Örebro kulturminnesinventering "Skog & Historia" fr o m 1995 har gett ökad kunskap om skilda lämningars förekomst i rummet (Rentzhog 1995; Myrdal-Runebjer i tryck). Ett fåtal arkeologiska projekt koncentrerade till norra Värmland har initierats med temat bosättning och utmarksbruk. Fortfarande är dock frågor kring datering, typ av markanvändning över tid, den ömsesidiga påverkan människa-natur och lämningarnas samhälleliga kontext till stor del obesvarade. Behovet av kunskapsuppbygge kring kulturlämningar i skogsmark är stort då det fortgående sker en omfattande skadegörelse på fasta fornlämningar och kulturlämningar i samband med skogliga åtgärder (se t.ex. Flink 1994; Jönsson 1994; Myrdal-Runebjer ms). Kunskapsuppbygge kring skogen som kulturmiljö har en hög samhällelig relevans idag då det moderna skogsbruket skall anpassas till ett långsiktigt mångbruk av skogsmarken i enlighet med de skogspolitiska målen (produktion och miljöhänsyn). Inom ramen för Skogsvårdsorganisationens sektorsansvar för kulturmiljövård i skogen deltog Eva Myrdal-Runebjer i uppbygget av kulturminnesinventeringsprojektet Skog & Historia i Värmlands län hösten 1995. Arbetet lades upp i samråd med Länsstyrelsen, Värmlands museum och Riksantikvarieämbetet och har drivits i länet från hösten 1995 och fortlöpande under 1996 och 1997. Databasen innehåller nu drygt 20 000 registrernummer. Förutom inventering omfattar projektet sedan hösten 1996 markägarinformation, utbildning för SVO:s personal i handläggning av kulturmiljövårdsärenden inom den skogliga sektorn, utbildning för skogliga aktörer i praktisk kulturmiljöhänsyn, samt uppbygge av en digital kulturmiljödatabas för Värmlands och Örebros län. Projektet finansieras av Skogsvårdsstyrelsen i Värmland-Örebro, Länsarbetsnämnden, länsstyrelsens regionalekonomiska enhet och skilda sektorsfonder. Utbildningen genomförs även i form av uppdragsverksamhet. Som ett led i Skogsvårdsorganisationens utbildningssatsningen mot skogsbruket och lokalbefolkningen arbetar Eva Myrdal-Runebjer med ett projekt rörande dateringar av ett mindre antal lågtekniska järnframställningsplatser i Lekvattnets och Östmarks socknar. Detta sker i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Projektet Skog & Historia är finansierat till mars 1998, men har en förväntad fortsättning april-december 1998 då Eva Myrdal-Runebjer skall arbeta med att en vidareutveckling av skogsvårdsstyrelsens hantering av kulturmiljövårdsärenden, med utbildning av skogsbrukets aktörer, med avslutande arbete kring inventering och med kvalitetssäkring av inventeringsmaterialet. Projektet "Röjningsröseområden i Fryksdalen..." representerar ett forskningsfält som, vid sidan av studier av järnframställning och övrigt utmarksutnyttjande, är till stor nytta för den konkreta planeringen av skoglig kulturmiljövård och för arbetet med att motivera skogsbruket att anpassa skogliga åtgärder så att fysiska lämningar inte skadas. Röjningsröseområdena skiljer sig från många andra kultur- och fasta fornlämningar i skogsmark genom sin större sammanhängande areal – ett förhållande som reser specifika frågor vad gäller brukningstekniker och restriktioner kring markutnyttjandet. Genom att arbetet i projektet drivs parallellt och i samarbete med Skogsvårdsstyrelsens inventerings-, utbildnings- och informationssatsning finns unika möjligheter till återkoppling mellan forskning, förmedling och praktisk kulturmiljövård. Övergripande frågeställningar Värmland är ett skogslän – över 70% av länets yta utgörs idag av skogsmark – och områdets historia har präglats av bruket av skogen som råvarukälla och arbetsplats. Förutom i de södra Vänernära områdena har människans bosättning och röjda och ytor utgjort en försvinnande liten del i ett resursrikt skogshav (se t.ex. Svensson 1997). Modern forskning visar att det funnits en nära koppling mellan råvarutvinning och produktion i skogslandskapet och utvecklingen i jordbruksbygd och centralbygd (se t.ex. Ersgård & Svensson red i tryck). För att diskutera försörjningsstrategier, landskapsutnyttjande och resurskontroll över tid krävs övergripande arkeologiska och paleoekologiska data men också lokala arkeologiska undersökningar av boplatser/bosättningar och av områden med spår av markanvändning som hör försörjningen till. Det planerade projektet skall arbeta med kunskapsuppbygge kring tidsställning, resursutnyttjande, produktionstekniker och naturpåverkan rörande två röjningsröselokaler i Fryksdalen (karta). En specifik fråga för röjningsröseområdena i Fryksdalen rör bortodlingsfaktorn. För tolkningen av materialet i termer av resursutnyttjande och brukningsform är det av stor vikt att undersöka om de jämförelsevis små arealerna i Fryksdalen motsvarar odlingslämningarnas ursprungliga utbredning. För att få referenspunkter till fältarbetslokalerna kommer en byråmässig sammanställning att göras av samtliga kända röjningsröselokaler i Värmlands län, samt omlandsstudier av röjningsröselokaler i Fryksdalen. Metoder Huvuddelen av arbetet är inriktat på sammanställning av inventeringsmaterial, omlandsanalys, uppföljande fältgranskning, kartering och fosfatkartering, samt för kulturgeografernas del studier av historiska kartor. De arkeologiska ingreppen skall hållas mycket begränsade. De är inriktade framför allt på provtagning för datering och paleobotanisk analys. Om fosfatkarteringen indikerar boplatslämningar kommer en något större yta inom en av lokalerna att grävas i plan för att dokumentera lämningar som hör bosättningen till. Genomförande Projektet arbetar ämnesöverskridande. Arkeolog, kulturgeograf och paleobotaniker arbetar med respektive källmaterial men med gemensamma övergripande frågeställningar. Ett viktigt element i samarbetet är paleobotanikerns medverkan i fält vid provtagning för paleobotanisk analys. Eventuella fynd kommer att förvaras av Värmlands Museum. Projektet är inriktat mot förmedling till lokalbefolkningen och kunskapsuppbygge kring hur skogsbruksåtgärder skall utformas så att lämningarna inte skadas. Detta möjliggörs genom återkopplingen mot Skogsvårdsstyrelsens arbete med myndighetstillsyn, utbildning och markägarinformation, och skogsvårdsorganisationens kontakter med de kulturmiljövårdande myndigheterna i länet och centralt. Fornlämningsbilden i Fryksdalen Under revideringsinventeringen för den nya ekonomiska kartan uppmärksammades röjningsröseområden som fornlämningskategori också i Värmlands län. Totalt uppges drygt 30 lokaler av denna typ ha registrerats i länet (Rentzhog 1995:28). I samband med revideringsinventeringen i Fryksdalsområdet registrerades totalt fem stycken "fornåkrar" i Östra Ämterviks och Sunne sn (Ö:a Ämtervik Raä 155; 174; 301, Sunne sn Raä 35, 249). I kanten av tre av dessa (Raä 35, 155, 301) registrerades stensättningar. Östra delen av Sunne kommun, norr om Sunne samhälle är inte revideringsinventerat varför det inte kan uteslutas att röjningsröseområden förekommer också här. Utefter västra Frykenstranden noterades mycket få lämningar från brons/järnålder i samband med revideringsinventeringen, men ytterligare ett röjningsröseområde med anslutande stensättningar har registrerats i Kils kommun på västra sidan Fryken inom kulturminnesinventeringsprojektet "Skog & Historia" (S&H 8855, 8874, 8887, 8868 och 8840). Röjningsröseområdena i Fryksdalen är mindre än de småländska (mellan 0,7 och 10 ha stora). I Riksantikvarieämbetets regi gjordes 1995 en studie av ett värmländskt röjningsröseområde (Raä 155, Ö:a Ämterviks sn) i form av en specialkartering över området och en profil över ett röjningsröse. Resultatet av datering av kol under röjningsröset är inte publicerat då detta skrivs. En arbetshypotes utifrån den nu kända fornlämningsbilden är att Frykens östra och i någon mån sydvästra strand var nyttjad/bebodd under (ä) bronsålder (ensamliggande rösen i krönläge), yngre bronsålder/ä järnålder (gravgrupper och enstaka ensamliggande mindre rösen/stensättningar i den ställvis branta strandsluttningen med mer utpräglat strandnära läge samt rösen/stensättningar i anslutning till röjningsröseområden, fornborgar), yngre järnålder (höggravfält) samt medeltid (kyrkor, gravplatser och gårdar). Vi kan anta en rumslig närhet mellan gravplats och bebyggelse i förhistorisk tid – däremot kan vi inte förutsätta att de gravlämningar som är synliga ovan mark idag utgör de enda gravformer som förekommit under dessa perioder. Det återstår att placera in röjningsröseområdena i denna bosättningskronologi. Förväntade resultat Kunskapsuppbyggnad Studierna förväntas ge ny kunskap vad gäller datering av och produktionstekniker nyttjade inom röjningsröseområden i Fryksdalen, produktionsformens naturpåverkan samt brukarnas övriga resursutnyttjande. Denna typ av kunskap är en nödvändig bas för vidare diskussioner kring de värmländska röjningsröseområdenas samhälleliga kontext. Skoglig kulturmiljövård Studien sker i samarbete med skogsvårdsorganisationen och genom denna vidare mot länsstyrelsens kulturmiljöenhet och Riksantikvarieämbetets avdelning för kulturmiljövård. Resultaten kommer genom arbetet med myndighetstillsyn, utbildning och markägarinformation att förmedlas till dem som ansvarar för och utför skogliga åtgärder. Detta förväntas få positiva effekter på den skogliga kulturmiljövården. |
|