 Liljenäs hembygdsgård, Prästbol, är ett boningshus från mitten av 1800-talet. Det flyttades från Gansbyn till sin nuvarande plats år 1924, för att användas till ordenshus. År 1951 överlämnades Liljenäs till Värmskogs fornminnes- och hembygdsförening, som blev stiftad och stadfäst här den 17 jan 1950.
 L.M. Ericssons Nordtomta i Vegerbol förvärvades av hembygdsföreningen 1955. Huset restaurerades och inreddes till minnesgård och telemuseum 1961. Lars Magnus Ericsson föddes här den 5 maj 1846, och arbetade som ung i de närbelägna silvergruvorna.
 Stora Skärmnäs soldattorp, kallat Stortorpet. Den siste av rotens stamknektar hette Per Stor. Han tog s.k. soldatpeng 1872 och avled 1927, 76 år gammal och utan att behövt uppleva krig. Han tjänade dock Sveriges armé med den äran på övningarna på Trossnäs fält och vid parader. Han hade en stark och vacker sångröst och fick ofta bruk för den och för sin diktarbegåvning. Det berättas att när han en gång blev tillfrågad av en överordnad "Vem där?" Då svarade han: "Jag är soldat i blå Värmlands här, mitt knektnamn är Stor, mitt dopnamn är Per." Soldathustrun Stina-Lisa sålde torpet 1949 till Anna-Lisa och John Engvall som överlät stugan till hembygdsföreningen.
 Karsbols skolhus uppfördes på 1700-talet som manbyggnad i Gansbyn. År 1854 flyttades den till Karsbol och ändrades till skollokal. Utvändigt har gården fått behålla sitt utseende. Efter restaurering 1955 blev den ett kyrkligt samlingshus. Sedan 1993 tillhör byggnaden Karsbols skolhusförening och här bedrivs nu olika aktiviteter.
 Mitt på Degerbyslätten går en väg upp till bland annat Nattstuga. Denna bondgård fick hembygds- föreningen med tillhörande jord och skog som testamentarisk gåva 1966. Ett rum är möblerat som i ett bondehem från tiden runt 1900.
Nytomta i Rombotten sägs vara uppförd i slutet av 1600-talet och det äldsta bevarade boningshuset i Värmskog. Hembygdsföreningen fick huset som gåva 1955 och då genomfördes en renovering. I byggnaden finns ett skolmuseum som visas efter överenskommelse. Intill huset står också en mycket stor apel, vars sort man inte kunnat typbestämma.
 Halla blev Värmskogs sjätte hembygdsgård 1962. Här bodde redaktör Viktor Karlsson hela sitt 80-åriga liv och till idag är stugan bevarad lika enkel som när han föddes 1882. Viktors far, skomakaren, flyttade stugan över sjön på isen från Brunskog, där den stått som hem åt de rallare som byggde järnvägen Karlstad- Charlottenberg. Ett tillhörande getstall är från 1600-talet.
|